Prenumerera
Jag undrar hur folk resonerar kring att bokföra semesterlöneskuld i eget aktiebolag där man bara har sig själv som anställd.
Den första frågan är om man ens måste göra det här, administrativt blir det ju en del extra bokföring och om man sätter sin egen lön känns det eventuellt onödigt att skjuta upp lön på det här sättet. Ska man vara 100% formell så får jag det till att man måste göra detta eftersom semesterlagen sätter en absolut miniminivå och denna anger att man har rätt till semesterlön. I praktiken ankommer det väl dock på arbetstagaren att klaga på arbetsgivaren för att saken ska få en rättslig prövning så om man inte tänker stämma sig själv så kan man förmodligen ignorera semesterlönen och därmed den extra bokföringen. Håller ni med? 🙂
Den andra frågan är vad man kan ha för nytta av att ändå bokföra en semesterlöneskuld till sig själv. Som jag ser det så är detta ett bra sätt att skjuta upp beskattning, semesterlöneskulden hamnar ju i resultaträkningen under personalkostnader. Så länge man inte (officiellt) tar ut någon semester kan man år för år minska sin skatt genom semesterlöneskulden. Frågan är dock hur länge man kan göra på detta sätt? Semesterlagen anger att semesterdagar maximalt kan sparas i 5 år, betyder detta att man då också måste betala ut semesterlön senast efter den här tiden om man inte tagit ut någon semester?
Min tredje fråga gäller de två olika regler som kan användas för att beräkna semesterlönen: procentregeln och sammalöneregeln. Misstänker att jag har missuppfattat någonting för de ger väldigt olika resultat när jag räknar. Säg att en person har 20000 kr i fast månadslön, alltså 240 000 kr i årsinkomst.
Enligt procentregeln får man under ett helt intjänandeår 240 000 * 0,12 = 28 800 kr i semesterlön. Om man tar ut hela sin semester (25 dagar) året därpå så får man i så fall 28 800 kr extra i lön minus ett löneavdrag som kan beräknas på lite olika sätt, men om vi väljer en metod som ger ett relativt stort löneavdrag, t.ex.:
Löneavdrag per arbetsdag: Månadslön * 12 / 260 dagar
får vi 20000 * 12 /260 = 923 kr i avdrag per dag. Med denna beräkning får man alltså 28 800 - 923 * 25 = 5725 kr i semesterlön.
Tillämpar man däremot sammalöneregln gäller att man behåller sin månadslön men får ett semestertillägg för varje betald semesterdag om 0,43 % av månadslönen. Med denna metod får man efter intjänandeåret 25 * 0,0043 * 20000 = 2150 kr i semesterlön, alltså mycket mindre. Stämmer verkligen detta?
Den första frågan är om man ens måste göra det här, administrativt blir det ju en del extra bokföring och om man sätter sin egen lön känns det eventuellt onödigt att skjuta upp lön på det här sättet. Ska man vara 100% formell så får jag det till att man måste göra detta eftersom semesterlagen sätter en absolut miniminivå och denna anger att man har rätt till semesterlön. I praktiken ankommer det väl dock på arbetstagaren att klaga på arbetsgivaren för att saken ska få en rättslig prövning så om man inte tänker stämma sig själv så kan man förmodligen ignorera semesterlönen och därmed den extra bokföringen. Håller ni med? 🙂
Den andra frågan är vad man kan ha för nytta av att ändå bokföra en semesterlöneskuld till sig själv. Som jag ser det så är detta ett bra sätt att skjuta upp beskattning, semesterlöneskulden hamnar ju i resultaträkningen under personalkostnader. Så länge man inte (officiellt) tar ut någon semester kan man år för år minska sin skatt genom semesterlöneskulden. Frågan är dock hur länge man kan göra på detta sätt? Semesterlagen anger att semesterdagar maximalt kan sparas i 5 år, betyder detta att man då också måste betala ut semesterlön senast efter den här tiden om man inte tagit ut någon semester?
Min tredje fråga gäller de två olika regler som kan användas för att beräkna semesterlönen: procentregeln och sammalöneregeln. Misstänker att jag har missuppfattat någonting för de ger väldigt olika resultat när jag räknar. Säg att en person har 20000 kr i fast månadslön, alltså 240 000 kr i årsinkomst.
Enligt procentregeln får man under ett helt intjänandeår 240 000 * 0,12 = 28 800 kr i semesterlön. Om man tar ut hela sin semester (25 dagar) året därpå så får man i så fall 28 800 kr extra i lön minus ett löneavdrag som kan beräknas på lite olika sätt, men om vi väljer en metod som ger ett relativt stort löneavdrag, t.ex.:
Löneavdrag per arbetsdag: Månadslön * 12 / 260 dagar
får vi 20000 * 12 /260 = 923 kr i avdrag per dag. Med denna beräkning får man alltså 28 800 - 923 * 25 = 5725 kr i semesterlön.
Tillämpar man däremot sammalöneregln gäller att man behåller sin månadslön men får ett semestertillägg för varje betald semesterdag om 0,43 % av månadslönen. Med denna metod får man efter intjänandeåret 25 * 0,0043 * 20000 = 2150 kr i semesterlön, alltså mycket mindre. Stämmer verkligen detta?