Prenumerera
Den här karamellen har jag sugit på i 10 år (lite av och till). Jag har haft den uppe i olika sammanhang till diskussion och vid två tillfällen har vi (jag) kommit riktigt långt i planeringen utan att komma till skott. Men nu känner jag att det är dags och jag vill gärna låta er tycka och kommentera och lägga er i eller vad ni nu vill.
Affärsidé: Tävling i att gå långt.
I sin enkelhet: tävlingsdeltagarna går från punkt A till punkt B i en förutbestämd hastighet (5 km/h?). Efterhand kommer deltagarna att falla ifrån och den som är sist kvar på fötterna vinner.
I början var tanken att låta tävlingen gå från Stockholm mot Öland (vet ju inte hur länge/långt deltagarna kan gå) på vanliga vägar, men när vi var i kontakt med läkare stod det ju klart för oss att våra deltagare kommer att somna medan de går och därmed bara rasa i backen.
Vi fick JOFA att ta fram en prototyp på hjälm med hakskydd så att deltagarna inte skulle slå ut tänderna när de somnar och träffar asfalten (handledsskydd skulle förhindra att de skadar händerna) men det går ju inte att hindra att deltagarna blir en trafikfara när de vinglar på vägen. Så antingen måste man spärra av för all trafik eller hitta vägar där de inte kör bilar? Det blev för mycket bök och projektet las på is då.
För fyra år sedan tog jag upp bollen igen, då med tanken att använda en arena för tävlingen. Det finns ju ett antal olika arenor att använda. Jag träffade ansvariga för Åkersberga hundkapplöpningsbana som står oanvänd en kort period under sommaren. Den arenan har en bra läktare, restaurang, disco precis bredvid (tänk på att tävlingen troligtvis kommer att pågå i några dygn och besökarna vill nog ha lite skoj). Det finns också sjukstuga (ja ja, veterinärstuga menar jag), högtalaranläggning med tv-torn (en tysk tv-kanal ville sända från tävlingen några minuter före varje hel timme) och en ”hare” som hundarna jagar. Haren går att ställa in på en viss hastighet så att man kan få alla at gå lika fort.
Nu fick jag inte med mig någon i projektet den gången och det var en för stor apparat att dra själv så jag la det än en gång på is.
Fyra år senare och nu känner jag: Äää! Man blir inte blöt om man inte hoppar i. Så nu hoppar jag. Nästa sommar går tävlingen av stapeln. Om inte annat så bara med två deltagare på Nilssons åker här nedanför och en presentcheck på 100kr mat från Konsum i Stenhamra som förstapris. Så de så.
Feedback tack.
Affärsidé: Tävling i att gå långt.
I sin enkelhet: tävlingsdeltagarna går från punkt A till punkt B i en förutbestämd hastighet (5 km/h?). Efterhand kommer deltagarna att falla ifrån och den som är sist kvar på fötterna vinner.
I början var tanken att låta tävlingen gå från Stockholm mot Öland (vet ju inte hur länge/långt deltagarna kan gå) på vanliga vägar, men när vi var i kontakt med läkare stod det ju klart för oss att våra deltagare kommer att somna medan de går och därmed bara rasa i backen.
Vi fick JOFA att ta fram en prototyp på hjälm med hakskydd så att deltagarna inte skulle slå ut tänderna när de somnar och träffar asfalten (handledsskydd skulle förhindra att de skadar händerna) men det går ju inte att hindra att deltagarna blir en trafikfara när de vinglar på vägen. Så antingen måste man spärra av för all trafik eller hitta vägar där de inte kör bilar? Det blev för mycket bök och projektet las på is då.
För fyra år sedan tog jag upp bollen igen, då med tanken att använda en arena för tävlingen. Det finns ju ett antal olika arenor att använda. Jag träffade ansvariga för Åkersberga hundkapplöpningsbana som står oanvänd en kort period under sommaren. Den arenan har en bra läktare, restaurang, disco precis bredvid (tänk på att tävlingen troligtvis kommer att pågå i några dygn och besökarna vill nog ha lite skoj). Det finns också sjukstuga (ja ja, veterinärstuga menar jag), högtalaranläggning med tv-torn (en tysk tv-kanal ville sända från tävlingen några minuter före varje hel timme) och en ”hare” som hundarna jagar. Haren går att ställa in på en viss hastighet så att man kan få alla at gå lika fort.
Nu fick jag inte med mig någon i projektet den gången och det var en för stor apparat att dra själv så jag la det än en gång på is.
Fyra år senare och nu känner jag: Äää! Man blir inte blöt om man inte hoppar i. Så nu hoppar jag. Nästa sommar går tävlingen av stapeln. Om inte annat så bara med två deltagare på Nilssons åker här nedanför och en presentcheck på 100kr mat från Konsum i Stenhamra som förstapris. Så de så.
Feedback tack.