Prenumerera
I morgon beslutar riksdagen om att införa fler och krångligare lagregler om arbetstid ovanpå de som vi redan har. Det skapar inte fler jobb eller nya företag, anser Svenskt Näringsliv, som hoppas på gehör från regeringen för en förändring av lagen.
Från 1 juli i år ska fyrtiotimmarsveckan kompletteras med ett lagstiftat tak på 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Från samma datum gäller också en ny bestämmelse om minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila.
Båda reglerna införs för att de ingår i EG: s arbetstidsdirektiv och för att EG har kritiserat Sverige för att inte ha införlivat EG-direktivets bestämmelser på ett korrekt sätt.
Dessutom har regeringen tagit tillfället i akt, utan att det krävs i EG-direktivet, att lägga ytterligare sten på regelbördan genom att lägga till en bestämmelse som i praktiken innebär att det blir ett lagstiftat 11-timmars nattarbetsförbud.
Vi har i Sverige redan en omfattande skyddsreglering inte minst på arbetstidsområdet. De nya lagreglerna medför stora problem, anser Svenskt Näringsliv.
Det blir krångligare eftersom direktivet har en helt annan modell för arbetstidsregleringen och företagen måste stämma av arbetstidsförläggningen mot "dubbla system". Samtidigt är beräkningen av arbetstid annorlunda än vad som används i den nuvarande arbetstidslagstiftningen.
Men det största bekymret, inte minst för små och nystartade företag utan kollektivavtal, är den "hemmakokta" ytterligare begränsningen för nattarbete som regeringen inför genom en sammankoppling av nattarbetsförbudet och den nya regeln om dygnsvila. Tror ansvariga politiker att detta kommer att leda till fler jobb i Sverige?
Svenskt Näringsliv har tillsammans med de offentliga arbetsgivarna i gemensamma brev, uppvaktningar och på andra sätt påtalat att arbetstidsfrågan är på väg in i en orimlig situation och lagt fram förslag till lösningar utan att få gehör annat än marginellt.
Hur många lager av regler tror lagstiftaren att arbetsgivarna kan hålla reda på? Och hur stort är skyddsvärdet för den enskilde av lagregler som är så krångliga att ingen förrän i efterskott kan veta om man uppfyllt dem eller inte?
Kanske man trots allt har en viss insikt också hos regeringen eftersom lagen är skriven så att arbetsgivare som har kollektivavtal inte behöver tillämpa de nya lagreglerna förrän den 1 januari 2007. Förhoppningen är att direktivet och lagen till dess ska ha förändrats.
Källa: Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv
Från 1 juli i år ska fyrtiotimmarsveckan kompletteras med ett lagstiftat tak på 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Från samma datum gäller också en ny bestämmelse om minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila.
Båda reglerna införs för att de ingår i EG: s arbetstidsdirektiv och för att EG har kritiserat Sverige för att inte ha införlivat EG-direktivets bestämmelser på ett korrekt sätt.
Dessutom har regeringen tagit tillfället i akt, utan att det krävs i EG-direktivet, att lägga ytterligare sten på regelbördan genom att lägga till en bestämmelse som i praktiken innebär att det blir ett lagstiftat 11-timmars nattarbetsförbud.
Vi har i Sverige redan en omfattande skyddsreglering inte minst på arbetstidsområdet. De nya lagreglerna medför stora problem, anser Svenskt Näringsliv.
Det blir krångligare eftersom direktivet har en helt annan modell för arbetstidsregleringen och företagen måste stämma av arbetstidsförläggningen mot "dubbla system". Samtidigt är beräkningen av arbetstid annorlunda än vad som används i den nuvarande arbetstidslagstiftningen.
Men det största bekymret, inte minst för små och nystartade företag utan kollektivavtal, är den "hemmakokta" ytterligare begränsningen för nattarbete som regeringen inför genom en sammankoppling av nattarbetsförbudet och den nya regeln om dygnsvila. Tror ansvariga politiker att detta kommer att leda till fler jobb i Sverige?
Svenskt Näringsliv har tillsammans med de offentliga arbetsgivarna i gemensamma brev, uppvaktningar och på andra sätt påtalat att arbetstidsfrågan är på väg in i en orimlig situation och lagt fram förslag till lösningar utan att få gehör annat än marginellt.
Hur många lager av regler tror lagstiftaren att arbetsgivarna kan hålla reda på? Och hur stort är skyddsvärdet för den enskilde av lagregler som är så krångliga att ingen förrän i efterskott kan veta om man uppfyllt dem eller inte?
Kanske man trots allt har en viss insikt också hos regeringen eftersom lagen är skriven så att arbetsgivare som har kollektivavtal inte behöver tillämpa de nya lagreglerna förrän den 1 januari 2007. Förhoppningen är att direktivet och lagen till dess ska ha förändrats.
Källa: Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv