Prenumerera
Nyföretagandet bland kvinnor är nere på en sanslöst låg nivå. Eller vad sägs om en ökning på 0.4 promille? Resultaten presenteras i Svenskt Näringslivs nya rapport ”Kvinnor sällsynta som företagare”.
De som hoppats på upplyftande läsning när Svenskt Näringsliv för fjärde gången kartlägger hur det står till med nyföretagandet bland Sveriges kvinnor blir besvikna.
Under perioden januari 2003 till oktober 2004 ökade andelen kvinnor som startade företag från 4.83 procent till 4.87 procent. En ökning med 0.4 promille. 90-talets trend där allt fler kvinnor valde att starta eget ser därmed ut att vara bruten.
– Antalet nystartade företag i samhället kan ses som ett mått på dynamiken i näringslivet. I det perspektivet är en ökning på 0.4 promille skrattretande eller ska man kanske gråta, säger rapportförfattaren Göran Wikner vid Svenskt Näringsliv.
Han varnar för att ett lågt nyföretagande leder till att de mindre företagen inte hinner skapa nya jobb i samma takt som de stora företagen drar ner på sin verksamhet i Sverige.
Resultatet förbryllar. Den senaste tiden har det presenterats undersökningar som visat att många, både kvinnor och män, vill starta eget. Men tankarna om eget företag förblir drömmar. Varför?
– Höga skatter och dålig tillgång till kapital. Varje år försvinner upptill 600 miljarder kronor utomlands – pengar som skulle ha förmögenhetsbeskattats i Sverige.
– En annan viktig förklaring är att det inte tillåts privata alternativ inom offentligsektor. En sektor där kvinnor är överrepresenterade, säger Göran Wikner.
Nyföretagandet är inte bara lågt, det är dessutom ojämnt fördelat över landet. Mest benägna att starta eget företag är kvinnorna i Stockholms län där det startades ett nytt företag per 100 invånare. Tätt följt av Gotland och Jämtlands län.
Kvinnorna i Blekinge, Jönköpings och Örebro län är sämst på att starta nya företag.
På kommunnivå är det Bjurholm som har högst andel nyföretagande kvinnor, andra plats intas av Arjeplog. Följt av fyra Storstockholmskommuner. Lägst är nyföretagandet bland kvinnorna i Arvidsjaur, där det startades 1,8 företag per 100 invånare.
Förutom det faktum att storstäder och län där turism är en viktig inkomstkälla tenderar att ha ett blomstrande företagsklimat så följer nyföretagandet ingen logik, enligt Göran Wikner. Det finns kommuner ute i landet med tillsynes lika förutsättningar, men där den ena har många nyföretagande kvinnor och den andra nästan inga alls.
Enligt Göran Wikner krävs krafttag från kommunerna för att bryta den negativa trenden med få kvinnor som startar företag.
– Sannolikt spelar kommunens egna innevånare och ledning en viktig roll. Ett högt företagande behöver inte vara något som ödet eller andra yttre krafter skapat. Det ligger i allmänhet mycket arbete och risktagande bakom framgångarna, säger Göran Wikner.
Källa: Pernilla Nordström, Svenskt Näringsliv
De som hoppats på upplyftande läsning när Svenskt Näringsliv för fjärde gången kartlägger hur det står till med nyföretagandet bland Sveriges kvinnor blir besvikna.
Under perioden januari 2003 till oktober 2004 ökade andelen kvinnor som startade företag från 4.83 procent till 4.87 procent. En ökning med 0.4 promille. 90-talets trend där allt fler kvinnor valde att starta eget ser därmed ut att vara bruten.
– Antalet nystartade företag i samhället kan ses som ett mått på dynamiken i näringslivet. I det perspektivet är en ökning på 0.4 promille skrattretande eller ska man kanske gråta, säger rapportförfattaren Göran Wikner vid Svenskt Näringsliv.
Han varnar för att ett lågt nyföretagande leder till att de mindre företagen inte hinner skapa nya jobb i samma takt som de stora företagen drar ner på sin verksamhet i Sverige.
Resultatet förbryllar. Den senaste tiden har det presenterats undersökningar som visat att många, både kvinnor och män, vill starta eget. Men tankarna om eget företag förblir drömmar. Varför?
– Höga skatter och dålig tillgång till kapital. Varje år försvinner upptill 600 miljarder kronor utomlands – pengar som skulle ha förmögenhetsbeskattats i Sverige.
– En annan viktig förklaring är att det inte tillåts privata alternativ inom offentligsektor. En sektor där kvinnor är överrepresenterade, säger Göran Wikner.
Nyföretagandet är inte bara lågt, det är dessutom ojämnt fördelat över landet. Mest benägna att starta eget företag är kvinnorna i Stockholms län där det startades ett nytt företag per 100 invånare. Tätt följt av Gotland och Jämtlands län.
Kvinnorna i Blekinge, Jönköpings och Örebro län är sämst på att starta nya företag.
På kommunnivå är det Bjurholm som har högst andel nyföretagande kvinnor, andra plats intas av Arjeplog. Följt av fyra Storstockholmskommuner. Lägst är nyföretagandet bland kvinnorna i Arvidsjaur, där det startades 1,8 företag per 100 invånare.
Förutom det faktum att storstäder och län där turism är en viktig inkomstkälla tenderar att ha ett blomstrande företagsklimat så följer nyföretagandet ingen logik, enligt Göran Wikner. Det finns kommuner ute i landet med tillsynes lika förutsättningar, men där den ena har många nyföretagande kvinnor och den andra nästan inga alls.
Enligt Göran Wikner krävs krafttag från kommunerna för att bryta den negativa trenden med få kvinnor som startar företag.
– Sannolikt spelar kommunens egna innevånare och ledning en viktig roll. Ett högt företagande behöver inte vara något som ödet eller andra yttre krafter skapat. Det ligger i allmänhet mycket arbete och risktagande bakom framgångarna, säger Göran Wikner.
Källa: Pernilla Nordström, Svenskt Näringsliv