Prenumerera
Utan framgångsrika företag inget välstånd. Det inser allt fler. Men i många kommuner är företagarna missnöjda med företagsklimatet. Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat visar på stora skillnader mellan kommunerna.
Rankingen bygger främst på företagarnas betyg på hemkommunens företagsklimat, men också på statistiska faktorer som exempelvis utbildningsnivå.
Totalt 41 000 företagare svarade på enkäter under perioden september 2003 till april 2004. Svarsfrekvensen var 70 procent. Det statistiska materialet kommer från SCB som också skötte hanteringen av enkäter.
Bästa företagsklimatet har Solna som får bra värden på alla faktorer, både enkätsvar från företagarna och statistiska fakta. Efter Solna kommer Vellinge, Täby, och Sollentuna. Ängelholm är bästa landsortskommun med en åttonde plats.
Stockholm hamnar på plats 114. Om rankingen inte tagit hänsyn till statistiska faktorer hade placeringen blivit betydligt sämre. Det betyg företagarna i Stockholm ger den egna kommunens företagsklimat är nämligen uppseendeväckande dåligt.
Sämst företagsklimat av Sveriges 290 kommuner har Lilla Edet som intar bottenplaceringen strax bakom Eda och Bengtsfors. Företagarna i Lilla Edet ger kommunens företagsklimat ett mycket dåligt betyg.
Att det går att förbättra företagsklimatet är Kristinehamn ett lysande exempel på. I tidigare mätningar har kommunen hamnat nära botten. Det blev en varningssignal som fick kommunledningen att aktivt arbeta för ett bättre företagsklimat. Att arbetet varit framgångsrikt visar Kristinehamns klättring från plats 273 i fjol till plats 78 i år.
En annan klättrare är Dorotea, en liten kommun i Västerbottens inland med stor framtidstro. Där finns en uttalad vilja att nå framgång, vilket i sin tur föder positiva attityder. Företagarna ger kommunen kraftigt förbättrade omdömen i årets företagarenkät. Kommunen stiger med 84 platser och hamnar på plats 68.
Trosa är den kommun som fallit mest i jämförelse med 2003 års ranking och hamnar på plats 191. Kommunen ras – med 157 platser – kan förklaras i huvudsak av två faktorer. För det första avstannade dialogen mellan kommunen och de lokala företagen i och med maktskiftet i Trosa. För det andra har den politiska majoriteten börjat dra in entreprenadavtal och återkommunalisera tidigare utlagd verksamhet.
Sju steg till ett bättre företagsklimat Det finns en rad åtgärder som kommuner kan vidta för att förbättra företagsklimatet. Här är sju exempel:
1. Se till att kommunpolitiker och kommuntjänstemän oftare träffar företagare i deras vardagsmiljö.
2. Ta bort onödiga regler och förenkla krångliga.
3. Avveckla kommunal verksamhet som på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag.
4. Inrätta en kontaktpunkt för företagens kontakter med kommunen, en så kallad företagslots.
5. Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd.
6. Lägg ut mer kommunal verksamhet på entreprenad.
7. Förbättra samverkan mellan utbildningsväsende och företag.
Källa: Svensktnaringsliv.se
Rankingen bygger främst på företagarnas betyg på hemkommunens företagsklimat, men också på statistiska faktorer som exempelvis utbildningsnivå.
Totalt 41 000 företagare svarade på enkäter under perioden september 2003 till april 2004. Svarsfrekvensen var 70 procent. Det statistiska materialet kommer från SCB som också skötte hanteringen av enkäter.
Bästa företagsklimatet har Solna som får bra värden på alla faktorer, både enkätsvar från företagarna och statistiska fakta. Efter Solna kommer Vellinge, Täby, och Sollentuna. Ängelholm är bästa landsortskommun med en åttonde plats.
Stockholm hamnar på plats 114. Om rankingen inte tagit hänsyn till statistiska faktorer hade placeringen blivit betydligt sämre. Det betyg företagarna i Stockholm ger den egna kommunens företagsklimat är nämligen uppseendeväckande dåligt.
Sämst företagsklimat av Sveriges 290 kommuner har Lilla Edet som intar bottenplaceringen strax bakom Eda och Bengtsfors. Företagarna i Lilla Edet ger kommunens företagsklimat ett mycket dåligt betyg.
Att det går att förbättra företagsklimatet är Kristinehamn ett lysande exempel på. I tidigare mätningar har kommunen hamnat nära botten. Det blev en varningssignal som fick kommunledningen att aktivt arbeta för ett bättre företagsklimat. Att arbetet varit framgångsrikt visar Kristinehamns klättring från plats 273 i fjol till plats 78 i år.
En annan klättrare är Dorotea, en liten kommun i Västerbottens inland med stor framtidstro. Där finns en uttalad vilja att nå framgång, vilket i sin tur föder positiva attityder. Företagarna ger kommunen kraftigt förbättrade omdömen i årets företagarenkät. Kommunen stiger med 84 platser och hamnar på plats 68.
Trosa är den kommun som fallit mest i jämförelse med 2003 års ranking och hamnar på plats 191. Kommunen ras – med 157 platser – kan förklaras i huvudsak av två faktorer. För det första avstannade dialogen mellan kommunen och de lokala företagen i och med maktskiftet i Trosa. För det andra har den politiska majoriteten börjat dra in entreprenadavtal och återkommunalisera tidigare utlagd verksamhet.
Sju steg till ett bättre företagsklimat Det finns en rad åtgärder som kommuner kan vidta för att förbättra företagsklimatet. Här är sju exempel:
1. Se till att kommunpolitiker och kommuntjänstemän oftare träffar företagare i deras vardagsmiljö.
2. Ta bort onödiga regler och förenkla krångliga.
3. Avveckla kommunal verksamhet som på ett osunt sätt konkurrerar med privata företag.
4. Inrätta en kontaktpunkt för företagens kontakter med kommunen, en så kallad företagslots.
5. Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd.
6. Lägg ut mer kommunal verksamhet på entreprenad.
7. Förbättra samverkan mellan utbildningsväsende och företag.
Källa: Svensktnaringsliv.se