[b]Bra med lite uppfriskande meningsutbyten här på forumet.[/b]
Jag respekterar Janeo´s uppfattning men har personligen svårt att
tro på den helt igenom goda människan. Som företagare är det bl.a.
min uppgift att sälja och tjäna in så mycket pengar som möjligt och
samtidig köpa in till så låg kostnad som möjligt.
[b]Att jag frivilligt skulle betala en medarbetare mer än nödvändigt[/b] för att den är duktig lär inte fungera. Skulle jag kanske rentav överbetala så att han inte går till en konkurrent? Och hur i hela friden skulle jag ha tid att löneförhandla med mängder av folk ideligen?
[b]Jag tycker det är bekvämt och effektivt att tillhöra ett eget
fackförbund[/b] som sköter basala förhandlingar med arbetssäljaren.
[b](Arbetsgivare finns inte. Löntagare finns inte heller[/b].
Det är bara missvisande politikersnack. Ingen ger något. Ingen tar något.
Arbetsmarknaden är en marknad där man köper och säljer. Företagaren köper den anställdes förmåga. Den anställde säljer sin arbetsinsats.)
[b]Hur företagare och anställda skall uppträda mot varann[/b]
regleras i följande lagar:
Lag 1976:58, Lag 1915:218, Lag 1974:358, Lag 1987:1245, Lag 1982:80,
Lag 1974:13, Lag 1982:673, Lag 1977:1160, Förordningen 1977:1166,
Lag 2008:567, Lag 2008:293, Lag 1977:480, Lag 1991:1047, Lag 1995:584,
Lag 1997:1293, Lag 1988:1465, Lag 2008:565, Lag 1974:981, Lag 1986:183,
Lag 198:209, Lag 1970:215, Lag 1970:207, Lag 2012:804
Jag har tragglat igenom lagtexterna –(minns nästan inte ett smack)- och jag är tacksam för att ”mitt” fack Almega håller reda på vad som gäller för personal och sköter kontakten med Unionen och Kommunal.
Och bäste Swesale jag misstänker att du inte heller klarar en sådan biff på egen hand. Skulle du initialt ta strid med facket och ställa dig utanför så hamnar du i en situation som kan liknas vid att få löss i pälsen. Kontakta i så fall UmbraJuridiska här på forumet.