Prenumerera
Media rapporterar ofta om riskkapital och i den politiska debatten kan man få bilden av att riskkapital är något väldigt speciellt. Men vad är egentligen riskkapital? Ekonomifakta reder ut begreppen.
Många betydelser
Ordet riskkapital låter kanske komplicerat och långt från de flestas vardag. Men sanningen är att i stort sett alla är riskkapitalister. Låter det konstigt? Det är det inte. Alla kapitaltillskott till företag som inte utgörs av lån kan nämligen betraktas som riskkapital. Det betyder att exempelvis dina pensionspengar som investeras i aktier är en form av riskkapital. Det betyder också att de 2 000 kronor som en gymnasiestudent investerar i sitt UF-företag är riskkapital. Det betyder till och med att statens ägande i företag kan kallas för riskkapital.
Alla som haft en ordentlig köksbordsdiskussion vet hur viktigt det är att vara överens om begreppen. Genom att låna några ord från engelskan kan vi lätt utöka verktygslådan och titta närmare på riskkapitalets olika delar.
Mycket under ytan
Riskkapital kan delas in i insider, privata och publika investeringar. Dessa kan i sin tur delas in i flera underkategorier. Publika investeringar, Public Equity, är investeringar som görs i börsnoterade bolag, till exempel genom deltagande i nyemission i Ericsson eller Alfa Laval. Venture Capital är kapital som investeras i nystartade bolag, där risken är mycket hög och framtiden osäker, exempelvis satsningar på en ny astmamedicin.
Här ser vi också varför riskkapital kan uppfattas som luddigt. Det används i vissa sammanhang för att beskriva investeringar i stora, börsnoterade företag, andra gånger för start-up finansiering. Inte konstigt att det känns rörigt när samma ord används för att beskriva alla typer av kapitaltillskott.
Stor verktygslåda
Som ni ser i figuren ovan finns en uppsjö av definitioner och begrepp som syftar till att precisera och förklara ägandet och strukturen bakom riskkapitalet. Självklart är inte det viktigaste att kunna rabbla alla som glosor och definiera alla begrepp. Det har inget egentligt egenvärde. Men det är viktigt att ha en förståelse för att riskkapital kan vara väldigt många olika saker och att tillgång till riskkapital är en fullständigt grundläggande förutsättning för att en marknadsekonomi ska kunna fungera. Det enda alternativet är att finansiera verksamheten med 100 procent lånade medel vilket naturligtvis vore en orimlighet. Alla företag behöver riskkapital för att kunna växa, skapa jobb och bidra till Sveriges välfärd.
Källa: ekonomifakta.se
Många betydelser
Ordet riskkapital låter kanske komplicerat och långt från de flestas vardag. Men sanningen är att i stort sett alla är riskkapitalister. Låter det konstigt? Det är det inte. Alla kapitaltillskott till företag som inte utgörs av lån kan nämligen betraktas som riskkapital. Det betyder att exempelvis dina pensionspengar som investeras i aktier är en form av riskkapital. Det betyder också att de 2 000 kronor som en gymnasiestudent investerar i sitt UF-företag är riskkapital. Det betyder till och med att statens ägande i företag kan kallas för riskkapital.
Alla som haft en ordentlig köksbordsdiskussion vet hur viktigt det är att vara överens om begreppen. Genom att låna några ord från engelskan kan vi lätt utöka verktygslådan och titta närmare på riskkapitalets olika delar.
Mycket under ytan
Riskkapital kan delas in i insider, privata och publika investeringar. Dessa kan i sin tur delas in i flera underkategorier. Publika investeringar, Public Equity, är investeringar som görs i börsnoterade bolag, till exempel genom deltagande i nyemission i Ericsson eller Alfa Laval. Venture Capital är kapital som investeras i nystartade bolag, där risken är mycket hög och framtiden osäker, exempelvis satsningar på en ny astmamedicin.
Här ser vi också varför riskkapital kan uppfattas som luddigt. Det används i vissa sammanhang för att beskriva investeringar i stora, börsnoterade företag, andra gånger för start-up finansiering. Inte konstigt att det känns rörigt när samma ord används för att beskriva alla typer av kapitaltillskott.
Stor verktygslåda
Som ni ser i figuren ovan finns en uppsjö av definitioner och begrepp som syftar till att precisera och förklara ägandet och strukturen bakom riskkapitalet. Självklart är inte det viktigaste att kunna rabbla alla som glosor och definiera alla begrepp. Det har inget egentligt egenvärde. Men det är viktigt att ha en förståelse för att riskkapital kan vara väldigt många olika saker och att tillgång till riskkapital är en fullständigt grundläggande förutsättning för att en marknadsekonomi ska kunna fungera. Det enda alternativet är att finansiera verksamheten med 100 procent lånade medel vilket naturligtvis vore en orimlighet. Alla företag behöver riskkapital för att kunna växa, skapa jobb och bidra till Sveriges välfärd.
Källa: ekonomifakta.se