Prenumerera
All time high. Intresset har aldrig varit större bland unga att starta eget. Men i jämförelse med Norge kommer försvinnande få i kontakt med entreprenörskap i skolan, som anses vara en nyckel till ökat nyföretagande. Nu ska entreprenörskapsundervisning skrivas in i läroplanerna, lovar Maud Olofsson. Men hon kan inte ange någon tidpunkt.
Intresset bland ungdomar för att starta eget har aldrig varit större. Mer än var tredje – 34 procent – vill hellre driva eget företag än vara anställd, enligt färska siffror från Nuteks Entreprenörskapsbarometer, som vänder sig till ungdomar mellan 18 och 30 år. Det är de högsta siffrorna sedan Nutek började mätningarna 2003.
Entreprenörskapsvågen märks också hos Ung Företagsamhet (UF), ett privat utbildningskoncept där gymnasieungdomar under ett läsår får starta, driva och avveckla ett företag efter sina egna affärsidéer.
–Vi slog rekord med 13900 elever i år, berättar tillförordnade vd:n Joakim Thulin.
Men bakom siffrorna döljer sig betydande problem.
En nyligen genomförd Temo-undersökning visar att endast 33 procent av gymnasieeleverna faktiskt har möjligheten att välja UF – medan 58 procent skulle vilja. Och trots att UF är den enskilt största entreprenörskapssatsningen i gymnasieskolan når man bara drygt en tiondel av en årskull.
Allt är helt beroende på om det finns eldsjälar bland lärare ute i den enskilda skolan. Inget finns i någon central läroplan.
I Norge är det annorlunda. Där genomgår nästan dubbelt så många i en gymnasieårskull – 20 procent – utbildning motsvarande UF-konceptet.
Sverige har blivit omsprunget snabbt. I början av 2000-talet var vi Europaledande i entreprenörskap inom skolan. Nu kan Norge gotta sig åt den titeln.
–Nyckeln är att Norge har skapat en nationell strategi, berättar John Wallon, projektledare för Nuteks nationella entreprenörskapsprogram.
Tre departement, närings-, utbildnings- och regiondepartementet, har där tillsammans tagit ett helhetsgrepp om satsningen på entreprenörskap i skolan.
-Det har gett legitimitet och kraft i frågorna, säger John Wallon.
Joakim Thulin på Ung Företagsamhet är kritisk:
–Det finns en samsyn i Sverige, men nu måste man gå från ord till handling. Där är vi ett verktyg bland många.
I Sverige står bara ett departement bakom entreprenörskapssatsningarna – näringsdepartementet, och näringsminister Maud Olofsson är självkritisk:
–Vi har för lite främjande av entreprenörsfrågor. Vi sneglar på Norge, de är duktigare än vi, säger hon.
Vad gör du – konkret?
–Vi ska lägga in entreprenörskap som en naturlig del i skolan i den skolplan som vi börjar jobba med i år. Sedan är det viktigt att lärarna i sin utbildning får upp ögonen för hur viktigt entreprenörskap är, säger Maud Olofsson.
Att låta flera departement ta ett helhetsgrepp, som i Norge, ska ni ta efter det?
–Ja, jag tror att det är en god idé. Vi kommer att få se mer samarbete under mandatperioden.
Maud Olofsson öppnar också upp för att Ung Företagsamhet och andra liknande initiativ får ökad roll i framtiden.
–Men det får inte hänga på om det finns eldsjälar eller inte. Det här måste systematiseras in i utbildningen. Målsättningen är att vi ser konkreta resultat under den här mandatperioden.
Även skolminister Jan Björklund lovar att entreprenörskap ska få ökat fokus och hänvisar till översynen av läroplanerna som drar igång i höst och väntas bli färdig 2008.
Men liksom hos Maud Olofsson är de konkreta löftena få.
Ytterligare en viktig signal från Nuteks entreprenörskapsbarometer är att det i rekordsiffran 34 procent som vill starta eget döljer sig betydande skillnader mellan kvinnor och män: Endast 27 procent av kvinnorna vill starta eget medan siffran för männen är 40 procent.
Intresset bland kvinnorna har dessutom sjunkit från året innan:
–Det råder stor brist på kvinnliga förebilder, kommenterar Maud Olofsson.
–Vi ligger på 23:e plats i Europa när det gäller kvinnors företagande. Nu satsar vi 100 miljoner kronor på att öka det kvinnliga företagandet.
Källa: E24
Intresset bland ungdomar för att starta eget har aldrig varit större. Mer än var tredje – 34 procent – vill hellre driva eget företag än vara anställd, enligt färska siffror från Nuteks Entreprenörskapsbarometer, som vänder sig till ungdomar mellan 18 och 30 år. Det är de högsta siffrorna sedan Nutek började mätningarna 2003.
Entreprenörskapsvågen märks också hos Ung Företagsamhet (UF), ett privat utbildningskoncept där gymnasieungdomar under ett läsår får starta, driva och avveckla ett företag efter sina egna affärsidéer.
–Vi slog rekord med 13900 elever i år, berättar tillförordnade vd:n Joakim Thulin.
Men bakom siffrorna döljer sig betydande problem.
En nyligen genomförd Temo-undersökning visar att endast 33 procent av gymnasieeleverna faktiskt har möjligheten att välja UF – medan 58 procent skulle vilja. Och trots att UF är den enskilt största entreprenörskapssatsningen i gymnasieskolan når man bara drygt en tiondel av en årskull.
Allt är helt beroende på om det finns eldsjälar bland lärare ute i den enskilda skolan. Inget finns i någon central läroplan.
I Norge är det annorlunda. Där genomgår nästan dubbelt så många i en gymnasieårskull – 20 procent – utbildning motsvarande UF-konceptet.
Sverige har blivit omsprunget snabbt. I början av 2000-talet var vi Europaledande i entreprenörskap inom skolan. Nu kan Norge gotta sig åt den titeln.
–Nyckeln är att Norge har skapat en nationell strategi, berättar John Wallon, projektledare för Nuteks nationella entreprenörskapsprogram.
Tre departement, närings-, utbildnings- och regiondepartementet, har där tillsammans tagit ett helhetsgrepp om satsningen på entreprenörskap i skolan.
-Det har gett legitimitet och kraft i frågorna, säger John Wallon.
Joakim Thulin på Ung Företagsamhet är kritisk:
–Det finns en samsyn i Sverige, men nu måste man gå från ord till handling. Där är vi ett verktyg bland många.
I Sverige står bara ett departement bakom entreprenörskapssatsningarna – näringsdepartementet, och näringsminister Maud Olofsson är självkritisk:
–Vi har för lite främjande av entreprenörsfrågor. Vi sneglar på Norge, de är duktigare än vi, säger hon.
Vad gör du – konkret?
–Vi ska lägga in entreprenörskap som en naturlig del i skolan i den skolplan som vi börjar jobba med i år. Sedan är det viktigt att lärarna i sin utbildning får upp ögonen för hur viktigt entreprenörskap är, säger Maud Olofsson.
Att låta flera departement ta ett helhetsgrepp, som i Norge, ska ni ta efter det?
–Ja, jag tror att det är en god idé. Vi kommer att få se mer samarbete under mandatperioden.
Maud Olofsson öppnar också upp för att Ung Företagsamhet och andra liknande initiativ får ökad roll i framtiden.
–Men det får inte hänga på om det finns eldsjälar eller inte. Det här måste systematiseras in i utbildningen. Målsättningen är att vi ser konkreta resultat under den här mandatperioden.
Även skolminister Jan Björklund lovar att entreprenörskap ska få ökat fokus och hänvisar till översynen av läroplanerna som drar igång i höst och väntas bli färdig 2008.
Men liksom hos Maud Olofsson är de konkreta löftena få.
Ytterligare en viktig signal från Nuteks entreprenörskapsbarometer är att det i rekordsiffran 34 procent som vill starta eget döljer sig betydande skillnader mellan kvinnor och män: Endast 27 procent av kvinnorna vill starta eget medan siffran för männen är 40 procent.
Intresset bland kvinnorna har dessutom sjunkit från året innan:
–Det råder stor brist på kvinnliga förebilder, kommenterar Maud Olofsson.
–Vi ligger på 23:e plats i Europa när det gäller kvinnors företagande. Nu satsar vi 100 miljoner kronor på att öka det kvinnliga företagandet.
Källa: E24