Det finns ingen exakt definition av begreppet licensavtal, eftersom det omfattar flera olika företeelser. Det finns ett flertal olika licensavtal beroende på vilken immaterialrätt som är föremål för licensiering. Licensavtal kan indelas i patentlicenser, know-howlicenser, varumärkeslicenser och upphovsrättslicenser. Varumärkeslicenser är vanligt förekommande inom franchising där licensen ingår som en del i franchiseavtalet.

Licensavtal kan slutas av större företag sinsemellan, men även mellan privatpersoner. Licensavtal är inte föremål för några formkrav enligt svensk rätt, dock brukar de vanligtvis upprättas skriftligen. Inom licensavtalsområdet är avtalsfriheten en fundamental princip. En anledning till denna frihet kan tänkas vara den knapphändiga lagstiftningen och praxisen på området.

Förhandsgranska mall genom att klicka på bilden. Denna avtalsmall består av fem sidor.

På vilket sätt är licens intressant för en licensgivare?

En licens kan vara intressant när man skall etablera sig utomlands. En licensiering är smidigare för licensgivaren då denne ”enbart” behöver licensiera till en licenstagare som har kunskap om den aktuella marknaden. Licensavtalet kan även vara ett kraftfullt verktyg för att bryta genom olika typer av handelsbarriärer. Licensiering kan även vara att föredra när licensgivarens egna produktionsförmåga inte är tillräcklig för att kunna täcka efterfrågan utomlands.

Man kan summera fördelarna med licensiering med ett ord, nämligen riskminimering.

På vilket sätt är licens intressant för en licenstagare?

För licenstagarens del är vanligtvis syftet med licensiering att denne skall få tillgång till tekniskt kunnande. Licenstagaren kommer att spara värdefull tid, i jämförelse med den tid det skulle ha tagit denne att förvärva kunskapen på egen hand. Dessutom slipper licenstagaren omfattande utvecklingskostnader i jämförelse med kostnaderna för eget produktionsarbete för att utveckla patentet och kunskapen kring patentet. En annan viktig aspekt är de värdefulla kontakter som licenstagaren kommer att skaffa sig på marknaden.

Nackdelar med licens

En licensiering kan även försvåra en framtida utlandsetablering. Anledningen är att licensiering på lång sikt kan leda till att licensgivaren hjälper till att bygga upp sin framtida konkurrent. Detta kan man skydda sig emot i licensavtalet.

Det som licensgivaren däremot inte kan skydda sig mot är licenstagarens nya förmåga som entreprenör. Licenstagaren kan vid tiden för avtalets upphörande ha skaffat sig nödvändig ekonomisk samt teknisk kunskap, för att på egen hand bedriva en liknade verksamhet och kan nu konkurrera ut sin före detta avtalspart på den aktuella marknaden.

Licensgivaren kan drabbas av problem när det visar sig att han har licensierat till en oseriös och ohederlig licenstagare. En ohederlig licenstagare kan ha förvärvat licensen endast i avsikt att en konkurrent till honom inte skall förvärva licensen istället, och inte för att exploatera uppfinningen på ett lojalt sätt. En möjlighet för licensgivaren att skydda sig mot oseriösa licenstagare är att fortsätta inneha rätten till huvudkomponenten till den licensierade produkten. På så sätt skyddar denne nyckelkunskapen från att utnyttjas oseriöst.

För licenstagarens del synes den största nackdelen med licensiering vara att merparten av den involverade risken bärs av denne. Inte sällan har det visat sig att licenstagaren måste lägga omfattande eget arbete på exploateringens lönsamhet. Vanligtvis har licensgivaren inget som helst ansvar för att exploateringen skall bli lyckad. Ytterligare besvärande omständigheter för licenstagaren kan vara dennes beroendeställning i förhållande till licensgivaren. Är licenstagaren i ständigt behov av licensgivarens utvecklingsarbete och stöd i allmänhet kring patentet, torde licenstagarens licensavgifter visa ansatser till att bli mycket höga.

Särskilda saker man bör tänka på vid val av klausuler i licensavtal

Val av royaltyberäkning

- Nettoförsäljningsdefinitionen. För att licensgivaren skall kunna skydda sig mot stora oförutsedda kostnader som licenstagaren får dra från bruttoförsäljningssumman, bör han försöka införa begränsningar i licensavtalet, för vilka kostnader och hur mycket som licenstagaren egentligen får dra av.

- Fast royaltysats. Denna ersättningsform torde kunna användas när licensgivaren inte litar på sin avtalspart. För en ohederlig licenstagare är det svårare att manipulera med försäljningskvantiteten än med försäljningspriset. Det är även betydligt enklare för en licensgivare att beräkna och kontrollera en fast royaltysats, än en royalty baserad på nettoförsäljningen.

- Minimiroyalty. I licensavtalet kan föreskrivas varierande minimiroyalty för olika avtalsår. Vanligt förekommande är att minimiroyaltyn ökar efter ett visst antal avtalsår. Tanken bakom en sådan utformning, är att licenstagaren skall få tid på sig att bygga upp tillverkningen och utöka försäljningen av licensobjektet. Förhållandet kan även vara det motsatta, nämligen att minimiroyalty sätts högre i början av avtalsförhållandet i hopp om att det skall vara ett incitament för hårt och lönsamt arbete som stimulerar licenstagaren till att nyttja licensen på ett bra sätt.

- Engångsbelopp. Det problematiska med detta system är att beräkningen av en engångsavgift för hela licensavtalsprestationen blir väldigt opålitlig. Anledningen till denna osäkerhet är att ett licensavtal spänner över en lång tidsperiod, och det är svårt för avtalsparter i början av ett avtalsförhållande att förutse hur marknaden kommer att se ut och hur mycket licensen kommer att vara värd efter några år. En ohederlig licenstagare kan dock vägra att erlägga löpande avgifter efter att han har erhållit ritningar, specifikationer samt andra hemligheter kring licensobjektet. Engångsavgifterna kan då fungera som en form av inträdesavgift för att licenstagaren skall kunna få ta del av informationen om licensobjektet.

Vilka royaltyavgifter anser man vara skäliga?

Ett standardmått som har fått hög acceptans bland licensieringsutövare är 25 %-regeln. Regeln innebär att licensgivaren skall ha rätt till 25 % av licenstagarens nettovinst på det licensierade objektet. En annan tumregel som kan tillämpas vid förhandlingsbordet är 5 %-regeln. När regeln åberopas innebär det att licensgivaren har rätt att erhålla 5 % av licensobjektets försäljningspris som royalty.

Indexklausul

När det är frågan om långfristiga och internationella avtal kan det vara bra att föreskriva om en indexreglering i avtalet. En praktisk form av indexreglering är att ge en part rätt att omförhandla licensavgiften när vissa tröskelvärden överskrids. Parterna kan till exempel föreskriva att royaltysatsen skall kopplas till förändringar i konsumentprisindex eller producentprisindex. Vill ni ha en indexklausul i vårt licensavtal, kan vi hjälpa er att införa det på rätt sätt så det blir tydligt för båda parter.

Mina bästa tips för ett korrekt avtal om licens

Först måste du avgöra vilken typ av licens licensavtalet utgör, se klausul 3. Du anger typ av licens i 3.4, annars presumeras licensen vara enkel enligt klausul 3.5.

Vilka sanktioner ni avser att sätta in vid en sådan situation som anges i klausul 4.1 är något som ni kan behöva diskutera med en jurist om, vilka upptänkliga sanktioner som helst kan inte godkännas givetvis, en klausul kan bedömas som oskälig enligt 36 § avtalslagen. Är det en ren civilrättslig sanktion, som t.ex. mindre arvode per såld enhet i sådan grad som kan betraktas som rimlig om ett visst antal enheter inte säljs per år, är en sådan sanktion inte ett problem. På samma sätt kan ni inte ange vilka skäl som helst i klausul 4.3 gällande uppsägningsgrund om licenstagaren bryter mot vissa förpliktelser som ni där kan ange. En förpliktelse måste kunna anses vara en legitim grund för uppsägning. Exempel på legitima grunder anges under klausulen.

I klausul 5.3 måste ni ange vilken royaltymetod/royaltyberäkning ni ska ha och i klausul 6 ska ni välja försäljningsklausul. Gällande klausul 5.4 om påföljd vid fel så får ni tänka med sunt förnuft - kan felet åtgärdas, är det fel på ett enstaka licensobjekt bland många och kan felet åtgärdas? Ett bortfallande av royaltyförpliktelse måste givetvis vara rimligt och proportionerligt i förhållande till vad som har hänt, annars kan ni träffas av andra lagbestämmelser vid en tvist. Licenstagarens marknadsföringsansvar enligt klausul 7 uttrycker ni specifikt i förhållande till åtgärder, kostnader för respektive åtgärd, marknadsföringsmetoder, tidsschema och eventuellt bolag som anlitas för respektive åtgärd i en bilaga om detta. En marknadsföringsplan kan ju lätt komma att förändras med tiden och ni kanske tar det som det kommer eller bara har delar av marknadsföringsplanen klar. Skulle ni förändra en marknadsföringsplan eller någon annan bilaga till avtalet så måste ni givetvis sanktionera förändringar genom skriftligt avtal mellan parterna. Ändringar och tillägg till avtalet (och dess bilagor) ska nämligen vara skriftligt enligt klausul 19.3.