Ett enkelt skuldebrev är inte något annat än ett fordringsbevis, och alltså en motsvarighet till ett kvitto. Det skall alltså handla om ett bevis av något slag om att en fordran existerar mellan borgenären och gäldenären. Vid konto- och kreditkort, som är ett trepartsförhållande mellan innehavaren av kontokortet, kortföretaget och säljaren av varor och tjänster, kan exempelvis olika typer av skulder uppkomma dem emellan. Det finns även Innehavarskuldebrev och Orderskuldebrev.

Så fungerar enkelt skuldebrev

I princip gäller när ni använder mall för enkelt skuldebrev, att denna mall och undertecknandet därav inte är något bevis av något slag. Den underliggande fordringen måste fullt ut bevisas för att en skuld av det innehåll som framkommer i det enkla skuldebrevet skall anses föreligga. Legitimation är frågan vem som är rätt borgenär till en fordran. Vid enkla skuldebrev blir denna fråga alltså förhållandevis enkel. Endast den som innehar fordringen med full juridisk rätt har rätt att kräva gäldenären på prestation (det räcker därför inte att enbart förete dokumentet i sig).

Detta har helt andra syften jämfört med ett innehavarskuldebrev där skulden skall betalas till den som har pappret i sin hand och enbart av den anledningen är legitimerad till betalning, eller den andra typen av löpande skuldebrev – orderskuldebrev, där skuldebrevet skall vara gällande hos den som kan visa att hon är den ursprungliga borgenärens ”order” i någon bemärkelse. Det skall därför finnas en påvisbar kedja av personer vilka satts i den ursprungliga borgenärens ställe.

Vid enkla skuldebrev har gäldenären rätt att betala till den som hon med fog uppfattar som rätt borgenär. Detta blir aktuellt i synnerhet just vid överlåtelsesituationer, där det kan uppstå förvirring om vem som är rätt borgenär: visste gäldenären inget om överlåtelsen, och hade hon inte heller skälig anledning att misstänka att fordringen överlåtits, får hon infria sin skuld hos den överlåtande borgenären och blir då av med sin skuld. Det är bäst att vara ytterst försiktig med vad som kan anses som skäligt. Glöm inte att domstolen har sin syn på vad som de anser vara skälig anledning i varje enskild situation.

Den som förvärvar ett enkelt skuldebrev bör alltså när ett enkelt skuldebrev har överlåtits på denne snabbt försätta gäldenären i ond tro. Detta görs genom att underrätta gäldenären att överlåtelse skett och att gäldenären således har en ny fordringsägare, dvs. en ny borgenär. En sådan underrättelse kallas denuntiation. Denuntiationen kan ske formlöst - exempelvis genom ett telefonsamtal - men kan också ske skriftligt. Skriftligt är bättre ur bevissynpunkt.

Reglerna om enkla skuldebrev återfinns i 26 § - 31 § lag om skuldebrev (1936:81).