Kommissionsavtal mallUppdrag som omfattas av kommissionslagen är sådana då kommissionären har hand om försäljning och/eller köp för kommittentens räkning.

Om uppdraget går ut på att kommissionären ska sälja någonting kallas det för försäljningskommission och om kommissionären ska köpa någonting för kommittentens räkning kallas det för inköpskommission. Det är här avtalsmallen kommissionsavtal kommer till nytta.

Beställ och ladda ner mall direkt

Spara tid och köp vår mall framtagen av specialiserad jurist med lång erfarenhet.

  • Högsta kvalitet.
  • Enkel att fylla i.
  • Säkert köp med kort, faktura eller swish.
  • Leverans direkt.
  • Nöjd-kund-garanti = pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

"Ni håller helt klart vad ni lovar, mallarna är bra!" Advokat Kristofer Hansson på Advokatbyrån Adekvat.

Har du en fråga? Kontakta Patrik Nilsson på 0738-21 10 50 eller skicka ett mejl till patrik@foretagande.se

Kommissionsavtalets parter

Parterna i ett kommissionsavtal benämns kommittent och kommissionär, varav kommittenten är huvudmannen och kommissionären är mellanmannen. Den som har åtagit sig uppdraget kallas kommissionär. Den för vars räkning försäljningen eller köpet ska ske kallas kommittent. Om uppdraget dock faller inom området för en av kommissionären bedriven näringsverksamhet, kallas kommissionären handelskommissionär.

Kommission har en tvådelad struktur av vilken avtal mellan kommittent och kommissionär kallas för kommissionsavtal eller uppdragsavtal och är det avtal som omfattas av kommissionslagen. Avtal mellan kommissionär och tredje man kallas för kommissionärsavtal eller köpeavtal. Det avtal du här kan ladda ner är avtalet mellan kommittenten och kommissionären, kommissionsavtalet.

Se även vad som gäller för agentavtal och om det passar bättre.

Kommissionsavtalets juridiska grund

Vårt kommissionsavtal är till stora delar byggt på kommissionslagen (2009:865). Ni kan göra om vårt kommissionsavtal enligt de villkor som behagar er, såvida det inte stadgas uttryckligen i kommissionslagen i ifrågavarande område att ni inte får stipulera villkor mellan er som i jämförelse med kommissionslagen är till nackdel för kommissionären. Se vidare i 2 § kommissionslagen vad som gäller om kommittenten är konsument och kommissionären är handelskommissionär.

Vårt kommissionsavtal är utformat i enlighet med kommissionslagen. Vissa specifika bestämmelser finns dock i kommissionslagen gällande vissa situationer som vi inte har tagit med i detta kommissionsavtal. Ni har dock avtalsfrihet att utforma egna bestämmelser inom dessa områden, med de begränsningar som anges inom vissa områden och i vissa relationer i kommissionslagen. 

Vad är ett kommissionsavtal?

I 1 § kommissionslagen anges kraven för lagens tillämplighet. Avtalsförhållande som omfattas av kommissionslagen är då en part åtar sig att:
- på uppdrag - sälja eller köpa - lös egendom - i eget namn - för den andre partens räkning.

Uppdrag som omfattas av kommissionslagen är sådana då kommissionären har hand om försäljning och/eller köp för kommittentens räkning. Om uppdraget går ut på att kommissionären ska sälja någonting kallas det för försäljningskommission och om kommissionären ska köpa någonting för kommittentens räkning kallas det för inköpskommission.

Egendom som omfattas av kommissionslagen är lös egendom. Inom lagens tillämpningsområde ryms således många olika typer av egendom såsom lösöre, finansiella instrument om de är registrerade och nyttjanderätter till fast egendom. Motsatsen till lös egendom det vill säga fast egendom omfattas inte av kommissionslagen. Fast egendom är jord och fastighetstillbehör enligt 1 kap 1 § och 2 kap 1 § jordabalken.

Förutsättningen att mellanmannen ska handla i eget namn är inte beroende av om tredje man har vetskap om det bakomliggande kommissionsavtalet eller inte. Det viktiga är att tredje man har vetskap om att denne ska vända sig till kommissionären i anledning av kommissionärsavtalet.

Kommissionsavtalet – formell benämning och dess substans

I granskningen av om uppdraget företagits för kommittentens räkning är utgångspunkten huruvida huvudmannen har ett verkligt intresse i avtalet mellan tredje man och kommissionären. Parternas benämning på avtalet har ingen självständig betydelse, men kan utgöra tolkningsdata vid bedömning av avtalet. Väljer parterna däremot att inte kalla avtalet kommission men sedan åberopar att ett sådant är för handen, anses det vara svårt att bedöma avtalet som ett kommissionsavtal.

Lagstiftaren har emellertid lämnat till rättstillämparen att bedöma huruvida det enskilda mellanmansförhållandet är ett verkligt kommissionsavtal, vilket innebär en granskning av parternas syfte med avtalet och samtliga omständigheter. Väsentligt för avtalsbedömningen är parternas rättigheter och skyldigheter, likaså läggs vikt vid resultatintresse, returrätt och returrisk.

Tips för att upprätta avtal om kommission

Försäljningsklausulerna i klausul 4 är endast exempel. Ni kan utforma era egna försäljningsklausuler om ni vill. Men om ni använder någon av klausulerna som anges i klausul 4 får ni givetvis radera texten om de andra försäljningsklausulerna.

Gällande klausul 8 - kunders betalningsförmåga, så bestämmer ni givetvis själva vad kravet ska vara på kundens ekonomiska soliditet. Ni får utforma klausulen i enlighet med de krav ni har.

En viktig bestämmelse utgör klausul 12.5, om kommissionärens rätt till provision på avtal som har ingåtts efter det att uppdraget upphörde. Regler härom finns också i 11-13 §§ kommissionslagen. Det finns en del subjektiva begrepp där och ställs du inför en tvist eller om du undrar vilka rättigheter du har i just din situation, så bör du rådgöra med en jurist. Bestämmelsen i 12 § 2 punkten är exempelvis vag till sin utformning och är såsom följer:

En handelskommissionär som har haft ett varaktigt uppdrag har rätt till provision även på avtal som har ingåtts efter det att uppdraget upphörde, om 2 p. avtalet har kommit till stånd huvudsakligen genom kommissionärens medverkan under uppdragstiden och har ingåtts inom skälig tid efter det att uppdraget upphörde.

Vad som är ”huvudsakligen” och ”inom skälig tid” är något som man kan finna vägledning till i lagkommentarer och rättstillämpning sett till ljuset av den specifika situationen och branschbetingelser.

En annan viktig bestämmelse är kommissionärens rätt till avgångsvederlag som regleras i 39 § kommissionslagen. Bestämmelse härom är intagen i klausul 20 i avtalet. Avtalsvillkor som i jämförelse med 39 § är till nackdel för kommissionären är utan verkan mot denne. Men vad är egentligen avtalat mellan parterna enligt klausul 20? Det handlar till grund och botten om att kommissionären ska få ersättning "i den mån" denne har tillfört kommittenten nya kunder. Vilken ersättning som ska utges ställs i förhållande till bestämmelsen "vad som är skäligt sett till omständigheterna". För att vara förutseende kan ni gå in på i detalj på förhand vad som ska gälla mellan er om ett avgångsvederlag skulle bli aktuellt. Det kan knappast skrivas in i lagtexten vad som exakt ska gälla i förhållande till branschbetingelser eller specifika produkter/tjänster i ett specifikt företag.

Gällande konkurrensklausulen, klausul 22, är detta en väldigt viktig förhandlingsfråga. Om du inte får bedriva verksamhet inom samma område som du har verkat som kommissionär under en tvåårsperiod efter att kommissionsavtalet har upphört, så kan det drabba den enskilde kommissionären hårt. Ni kan själva avtala sinsemellan under hur lång tid det är förbjudet att bedriva konkurrerande verksamhet efter att avtalet har upphört, eller om ni ska ha en sådan bestämmelse alls. Naturligt är dock att man inte bedriver konkurrerande verksamhet under tiden man har kommissionsuppdraget.

Regleringen om konkurrensklausuler i kommissionslagen ser ut enligt följande, se 48 §:

Ett avtal mellan kommissionären och kommittenten om att kommissionären inte ska bedriva verksamhet efter det att kommissionsavtalet har upphört (konkurrensklausul) är bindande för kommissionären, bara:

1. om konkurrensklausulen har upprättats skriftligen, och

2. i den mån konkurrensklausulen avser det område eller den kundkrets som har tilldelats kommissionären och det slag av varor som kommissionsavtalet gäller.

Utan hinder av första stycket 1 får kommissionären åberopa en muntlig överenskommelse om lättnader i en konkurrensklausul.

Kommissionären är inte bunden av en konkurrensklausul längre än två år från det att kommissionsavtalet har upphört.

Denna paragraf hindrar inte att lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område tillämpas på en konkurrensklausul.

Vill ni fördjupa er i kommissionsavtal kan ni läsa examensarbetet ”Kommittentens borgenärsskydd - Ett krav på verkligt kommissionsavtal och/eller sakrättsliga moment?” skrivet av Malin Olsson, Juridiska fakulteten, Lunds Universitet eller så läser ni kommissionslagen här.

Beställ och ladda ner mall direkt

Spara tid och köp vår mall framtagen av specialiserad jurist med lång erfarenhet.

  • Högsta kvalitet.
  • Enkel att fylla i.
  • Säkert köp med kort, faktura eller swish.
  • Leverans direkt.
  • Nöjd-kund-garanti = pengarna tillbaka om du inte är nöjd.

"Ni håller helt klart vad ni lovar, mallarna är bra!" Advokat Kristofer Hansson på Advokatbyrån Adekvat.

Har du en fråga? Kontakta Patrik Nilsson på 0738-21 10 50 eller skicka ett mejl till patrik@foretagande.se

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.

Taggar:

0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.