Lotta Sylwander, talesperson för Unicef Sverige, kommenterar:
”Vi måste titta på det”. Efter intervjun med Kaliber ändrade Unicef de felaktiga uppgifterna på sin hemsida.
Enligt Sylwander bygger uppgiften på information från Världshälsoorganisationen (WHO).
– Ja, WHO säger att det är så. Det beror framförallt på stora väderkatastroferna som blir av klimatförändringarna och att växthusgaserna påverkar hela miljön och det gör ju att allt fler barn påverkas just av det här, så det är en ganska rimlig siffra, säger Sylwander.
Men Kalibers genomgång av WHO:s studie visar att den inte kopplar de 1,7 miljoner dödsfallen direkt till klimatförändringar. Istället lyfter studien fram kända miljöproblem som luftföroreningar, brist på rent vatten och sjukdomar som orsaker. När Sylwander konfronteras med detta medger hon att Unicef kan behöva revidera sina uppgifter:
– Absolut, då måste vi kolla upp det igen, säger hon.
Risk för minskad trovärdighet
Felaktiga uppgifter om klimatförändringarnas påverkan kan utnyttjas av skeptiker för att undergräva klimatfrågans allvar.
– Alldeles riktigt. Man måste vara väldigt försiktig i sådana här sammanhang. Vi måste titta på det och komma tillbaka med ett starkare argument. För de finns, det jag är säker på, säger Sylwander.
Kaliber har granskat liknande påståenden från flera FN-organ. En av de som reagerat på överdrifter i klimatdebatten är Michael Tjernström, professor i meteorologi. Han menar att felaktiga påståenden riskerar att skada förtroendet för forskningen och försvårar arbetet med att hantera klimatkrisen.
– Situationen är verkligen allvarlig och vi borde ta oss an den på ett konkret och realistiskt sätt. Men det finns ingen anledning att bli skräckslagen. Det är inte så att vi är rådlösa offer för omständigheterna och vi kan ingenting göra utan det är vi som kan göra någonting åt det här, säger Tjernström.
Efter intervjun med Kaliber uppdaterade Unicef Sverige uppgifterna på sin hemsida.
Fakta om klimat och temperaturrekord
- Endast 0,86 procent av alla dödsfall kunde i Lancets omfattande studie kopplas till extrema temperaturer, där köldrelaterade dödsfall var 17 gånger fler än de som orsakades av extrem värme.
- Den 3 januari 2024 slogs nytt köldrekord i Sverige där mätstationen i Kvikkjokk-Årrenjarka visade -43,6°. Det slog det tidigare rekordet på -43,0° från den 9 januari 1918.
- Den kallaste temperaturen som uppmätts på jorden är 98,6 minusgrader och mättes 23 juli 2004 vid forskningsstationen Vostok på Antarktis.
- Högsta uppmätta temperatur i skuggan på jorden var 1913 i Death Valley och låg på 56,7 °C.
- Högsta temperaturen i Sverige som mätts ligger på 38 grader Celsius. Två platser delar på rekordet: Ultuna (9 juli 1933) och i Målilla (29 juni 1947.
