– De kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning med demokratiska ledare, säger Marmefelt.
Kryptovalutornas snabba framfart
Sedan Bitcoin lanserades 2008 har kryptovalutor vuxit snabbt.
En kryptovaluta är en digital valuta baserad på kryptografi för att säkra transaktioner, kontrollera nya enheter och verifiera överföringar. Den fungerar decentraliserat via ett nätverk av datorer (blockkedja) utan behov av en central myndighet, som en bank.
Till följd av deras instabila värde har mer stabila digitala valutor, så kallade stablecoins, utvecklats. Dessa valutor opererar utanför det traditionella banksystemet, där affärsbanker som SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar under centralbankernas övervakning, det skriver forskning.se
Till en början såg centralbankerna inte kryptovalutorna som ett hot, men detta förändrades, enligt Thomas Marmefelt:
– Facebook lanserade idén om en egen global stablecoin. Den skulle heta Libra. Kina började också driva på en utveckling av en egen digital centralbanksvaluta. Då började det bli fart på centralbankerna, säger han.
Pandemin skyndade på utvecklingen
Coronapandemin blev en katalysator för utvecklingen av digitala centralbanksvalutor. När världen digitaliserades allt snabbare ökade centralbankernas intresse för att skapa digitala valutor som en central del av framtidens penningsystem.
Idag finns sådana valutor redan i länder som Bahamas, Jamaica och Nigeria, och Kina är på god väg. I Europa överväger Europeiska centralbanken att lansera en digital euro.
Kampen om makten
Huvudmotivet för centralbankerna är att återta kontrollen över penningsystemet från privata digitala valutor, framför allt stablecoins. Enligt Marmefelt handlar det i grunden om makt:
– En digital centralbanksvaluta är tänkt att tränga undan andra digitala valutor, särskilt globala stablecoins. Men även affärsbankerna och deras kreditpengar, nästan hela penningmängden, kan trängas undan.
Risk för demokratisk urholkning
En digital valuta direkt utgiven av centralbanken kan leda till stora förändringar på finansmarknaden, där affärsbankerna förlorar sin roll som penningmakare. Men det handlar inte bara om ekonomi, utan även om demokrati och frihet.
– Om allmänheten har digitala centralbanksvalutor i konton hos centralbanker kommer centralbankerna ha full insyn i alla transaktioner. Detta kan också samköras med andra digitala övervakningssystem, säger Marmefelt.
Denna ökade insyn kan bli ett kraftfullt verktyg för auktoritära ledare, men också för demokratiskt valda regeringar som vill centralisera makten över ekonomin.
– Får vi det här systemet, då blir det bra för dem som styr – men inte för dem som blir styrda, varnar Marmefelt.
Det skulle till exempel vara lätt att implementera ett system baserat på koldioxidavtryck. Om du handlar för mycket en vecka eller äter en extra köttbit under helgen, kan du nekas att handla den kommande veckan. Likt Kinas sociala kreditsystem.
Ett vanligt argument för digitala centralbanksvalutor är att de kan bidra till ett kontantfritt samhälle. Men enligt Marmefelt är Sverige redan nära ett sådant läge, mycket tack vare tjänster som Swish.
– Vad gäller Sverige är vi ju redan där, med Swish. Sverige behöver inte detta.
Varför ett kontantfritt samhälle skulle vara önskvärt nämns inte men även här finns risken att folket tappar makten över sina liv och ekonomi. Det är lätt med dagens teknik att stänga ute en obekväm medborgare från att kunna använda sina egna pengar om allt sköts via digitala transaktioner.
Det finns fördelar med det digitala, men risken är att det missbrukas av de som hungrar efter makt.
Dina pengar är redan hotade
Decentraliserad makt är önskvärt, även när det gäller pengar, och det är därför många väljer att investera i kryptovalutor.
Vilka krafter som vill annorlunda och i vilket syfte kan och bör ifrågasättas.
Myndigheter och banker kämpar nämligen hårt för att förhindra handeln med kryptovalutor såsom Bitcoin, trots att det är lagligt. Det är idag till exempel svårt att sälja din investering och sen föra över pengarna till ditt bankkonto. Pengarna stoppas med hänvisning till penningtvättslagen och bankkunder rekommenderas inte heller sällan att sluta investera i kryptovalutor. Att bli blockerad eller avstängd från banken utan förvarning sker också regelbundet.
Företagare som ska öppna bankkonto upplever svårigheter och det är inte ovanligt att företagaren står helt utan företagskonto vid uppstart av verksamheten.
Vi är alltså redan i en situation där du inte själv längre har full kontroll över dina pengar och investeringar. Du kan inte heller lita på att du har ett bankkonto imorgon, vare sig privat eller till företaget.
Just nu dras snaran åt och argumentet är att det behövs för att stoppa den ekonomiskt brottsligheten. Problemet är bara att gränsen mellan att stoppa brottslighet och att själva begå övergrepp mot folket snabbt tunnas ut.
För enligt lagen har alla rätt till ett bankkonto och ingen ska bestämma hur du väljer att investera dina pengar, om det så är i kryptovalutor.
Man har nu passerat den gränsen.
